Så mycket har den svenska konsultbranschen vuxit de senaste decennierna. Från knappt 100 000 till omkring 300 000 yrkesverksamma. Idag står konsulter för mer än 6 % av Sveriges totala sysselsättning. Det är inte bara en trend, utan ett skifte i hur svenska företag tänker kring kompetens.
Visst, företag har alltid hyrt in konsulter för att täcka upp vid arbetstoppar, föräldraledigheter eller tillfälliga projekt. Det är inget nytt. Men det som sker nu är något annat. Konsultlösningar har blivit en naturlig del av kompetensstrategin, särskilt i branscher där utvecklingstakten är hög, som tech, IT och avancerad teknik.
1. Kompetensbristen pressar företagen hårt
8 av 10 teknikföretag i Sverige uppger att de inte hittar rätt kompetens. Inom vissa segment som mjukvaruutveckling, cybersäkerhet och automation är bristen redan ett stort hinder för tillväxt.
2. Konsultlösningar ses inte längre som plan B
Många företag har insett att det går att få in spetskompetens snabbare genom konsultlösningar. Det är inte nödvändigtvis billigare, men det är mer effektivt. Och det kan vara avgörande för att inte tappa fart.
3. Den tekniska komplexiteten ökar
Fler företag inser att det är orimligt att sitta på all specialistkunskap internt. Istället söker man partners som kan addera kompetens där det behövs, när det behövs.
4. Konsultmarknaden har blivit global
Under 2022 tog svenska företag in över 5 500 utländska IT-konsulter vilket är en kraftig ökning jämfört med året innan. Teknik är global, och det gäller även kompetensförsörjning.
5. Behovet av balans växer
Det finns en risk i att bara förlita sig på inhyrda resurser. Konsultlösningar fungerar bäst när de kombineras med utveckling av befintlig personal och långsiktig planering.
Den kanske viktigaste förändringen? Synsättet. Konsulter är inte längre en "kostnad att hantera", utan en resurs att maximera. Rätt konsult, med rätt expertis, i rätt timing, kan vara skillnaden mellan att halka efter och att ligga steget före.
En branschstudie från Teknikföretagen visar att över 80 % av svenska teknik- och industriföretag har kompetensbrist inom minst ett område. Det är en strukturell utmaning som kan beskrivas som en flaskhals för utveckling och tillväxt.
Men bakom varje flaskhals finns en verklighet: att det är människor som driver företag framåt. Investeringar i teknik, system och expansion är viktiga, men utan rätt människor på plats står allting still.
För många specialister inom IT och teknik är konsultrollen ett aktivt val. Man vill ha variation. Man söker utveckling. Många vill jobba i spetsen, i miljöer som utmanar och ger energi. Det gör att konsultmarknaden också är en magnet för talanger som annars kan vara svåra att nå.
Men det kräver också mer av arbetsgivaren. För att lyckas med blandade team, där både anställda och konsulter samarbetar, krävs ett inkluderande ledarskap. Onboarding. Gemensamma mål. En kultur där alla känner sig viktiga, oavsett anställningsform.
Att kunna rekrytera är inte längre nog. Företag behöver kunna växla upp och växla om. Därför är frågan inte bara vem du anställer, utan också hur du bygger ett system som kan röra sig i takt med verksamhetens behov. Kanske att det är dags att ställa några andra frågor:
Det handlar inte om att ersätta intern kunskap, utan snarare om att komplettera, förstärka, och skapa ett system där kompetensflödet är dynamiskt, inte statiskt.
Den svenska konsultsektorns tillväxt speglar ett nytt sätt att tänka kring kompetens: snabbare, smartare och mer behovsstyrt. Och det ställer också nya krav på arbetsgivare. De som klarar att navigera i det här skiftet, som förstår när man ska hyra, när man ska rekrytera, och hur man integrerar båda delarna, är också de som kommer stå starkast framåt.
Att ha en tydlig strategi för kompetensförsörjning är inte längre ett HR-projekt. Det är en affärskritisk fråga. Och kanske viktigast av allt: det är ett sätt att visa att man förstår värdet av att satsa på människor innan bristen sätter stopp.